Årets första skörd!

Äntligen börjar den riktigt goda tiden! Ljusa dagar och kvällar, mer och mer grönt i naturen, blommor i gräs och på träd, varmare dagar och så dags att börja njuta av det som går att skörda i trädgården. Tidigare har jag gjort nässelsoppa och även om jag verkligen tycker det är gott, känns det inte riktigt som att skörda, mer som att ta hand om ogräs. Men idag var det dags för första skörden då jag fick dra upp några korta men rätt så tjocka rabarber. De fick bli till rabarberpaj och det var riktigt riktigt gott!!

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

Foto: © UNICEF/Asselin

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.

Med den här bloggposten vaccinerar jag 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser  till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

Det spirar igen!

Nu var det ett tag sen sist. Det har hänt lite i mitt liv, bara roliga saker men sånt som förändrar vad jag hinner med under en dag. Jag har börjat jobba efter föräldraledigheten. Nu har jag också en guldtid utan dagis-tider att passa, ska försöka njuta året ut!

Nu till mitt tips, på naturföreningens sida finns tips på fem värstingar att byta till ekologiskt. Det är följande;
- kaffe
- bananer o vindruvor
- mejeriprodukter
- kött
- potatis

Priset ligger ju över andra varor vilket jag motiverar med att t.ex. kaffe o banan ofta är både ekologiska och fairtrade. Ekologisk potatis hittar jag inte i min närmaste affär, men som jag tipsat om innan finns det alterntiv som att köpa på nätet.

Själv behöver jag ta ett litet omtag. Sista tiden har jag frossat i kött och så har ansvarsfördelningen hemma förändrats i och med min jobbstart. Måste komma på hur jag löser det, att påverka andra är inte alltid det lättaste, eller hur?

Utifrån ett klimatsmart perspektiv är det väldigt gott att det nu spirar ute i trädgården. Nässlor blev till soppa häromdagen, en god vän plockade i trädgården i veckan, tacksamt! Jag tror att det blir premiär för rabarberpaj till helgen, längtar!

Säsongens utbud

Fick idag hem ett reklamblad från en känd matkedja som löd "Vår bästa tid är nu!" Där butiken sade sig gjort det enklare för mig att hitta nyskördade frukter och grönsaker i säsong. Det stod även "Det är alltid skördetid någonstans på jorden". Om reklamen beror på att det blir viktigare för konsumenten med råvaror i säsong kan jag inte svara på, men jag tror inte reklamen hade varit utformad på detta sätt om vi inte varit mer medvetna om råvarorna. Men jag tror också att vi låter oss luras av erbjudanden och reklam, eller jag gör det åtminstone.

Först när jag såg reklamen så tänkte jag "Wow, vad bra! Nu kan jag lättare hitta rätt i affären", men så såg jag frasen jag nämnde ovan om att det skördas alltid någonstans på jorden och här är ju fallgropen. Jag vill ju äta i säsong för att jag vill vara klimatsmart och det innebär att råvaror som går att odla (eller föda upp) här i Sverige kan ätas när de finns tillgängliga här. Så tomater, isbergssallad och gurka är inte i säsong just nu, även om de skördas i Spanien den här tiden. För egen del händer det ändå att jag köper tomat nu, men inte så ofta och när jag köper tänker jag på ursprunget, varifrån tomaterna kommer och om det finns ekologiskt alternativ. Det finns även en hel del råvaror som inte odlas här och personligen tycker jag inte att vi ska låta bli dem, men tänka på ursprunget dvs landet de kommer ifrån, om de är ekologiskt och rättvisemärkt odlade.

En vanlig vecka - hur gick det?

Jag ska försöka summera ihop veckan som gått, hur klimatsmart har jag varit? Först presenterar jag vilka råvaror jag ätit och hur fördelningen sett ut. Sen resonerar jag kring hur klimatsmart jag varit och vad jag vill förändra. Till min hjälp använder jag klimatpyramiderna. Så om du inte är så intresserad av vad jag ätit, hoppa vidare till mitt resonemang.

Veckan har innehållit rätt så mycket vegetariskt, om jag räknat rätt blev det 8 av 14 måltider, dessvärre var det helt utan fantasi, flertalet bestod av potatissoppa. Potatis har varit det stora huvudtemat under veckan, nästan till varje måltid, vilket förvånar mig eftersom jag brukar äta rätt mycket pasta i veckorna. Så helt vanlig vecka har det inte varit. Fisk blev det en gång (MCS-märkt) och vid övriga måltider helsvenskt kött, där hälften var KRAV-märkt. Mängden kött per måltid har varit ca 100 g och totalt blev det därmed ca 400 g kött. Grönsaker har lite grann lyst med sin frånvaro, det har varit morot eller frysta gröna ärtor som serverats vid endast ett par tillfällen. Till frukost har jag ätit mackor eller havregrynsgröt. Till helgen fick vi fint besök som sov över så då lyxade vi till frukosten med diverse pålägg och ägg. Övriga måltider i helgen blev  kött och potatis med sås (bernaisesås och rödvinssås), pasta med tomatsås och våfflor.

Jag har denna vecka ätit ca 400 g kött, vilket är en helt hållbar mängd kött. SLU-forskarna Johanna Björklund och Susanne Johansson uppskattar att mängden kött per svensk bör vara ca 385 g per vecka, för att komma ner i hållbara nivåer (se information här). Potatis, lök och morot är råvaror som ligger i botten på "året-om-klimatpyramiden" och är därmed alltid bra alternativ. Fisk blev det endast en gång, vilket ändå får anses klimatsmart, men som ur hälsoperspektiv hade kunnat få finnas med vid ytterligare ett par måltider. Frysta ärtor är både gott och nyttigt men är tyvärr krävs det mycket energi för kyltransporter och fryslagring vilket innebär att de inte är så klimatsmarta. Att ha hemma en mängd pålägg är inte så klimatsmart kanske främst för att det finns en risk att allt inte äts upp och för att det ofta finns med en mängd mejeriprodukter. Och just mejeriprodukterna är det som jag bör se över om jag kan minska på, det har jag med i nästan alla måltider, i någon form och oftast som smör på smörgåsen. Eller i tillagningen, t.ex. ricotta i gnocchin, smör i bernaisesås, mjölk i våfflor etc. Även om mängden vid varje tillfälle inte alltid är så stor, så undrar jag hur mycket det blir totalt.

Om jag summerar veckan anser jag att jag definitivt varit klimatsmart. Det är antagligen maten jag slänger som är den största boven. För det slängs lite brödkanter (barn som inte gillar kanterna), lite rester på tallriken, kvarglömda råvaror i kylen etc. Men för att veta hur mycket jag slänger så skulle jag väga det och det vet jag att jag inte orkar göra, så jag får fortsätta gå på känslan. I början av veckan utlovade jag att försöka ha en så normal vecka som möjligt och det har det inte varit, på flera sätt. Jag brukar äta mer pasta, mindre rester och inte riktigt så mycket vegetariskt.

Det jag ska ta med mig från veckan är mängden kött, om jag kan fortsätta äta mindre, men då ska jag definitivt öka på mängden fisk och skaldjur och försöka vara mer fantasifull när det gäller vegetariska alternativ. Sen vill jag också tänka mer på mejeriprodukterna, skulle jag kunna byta till någon havrebaserad produkt som blir mer klimatsmart eller minska på mängden på annat sätt. Fortsättning följer.

Det som göms i snö...

Idag kände jag en försmak av våren. Jag gick ut och satte mig en stund i solen och så passade jag på att kolla i våra odlingslådor som tidigare varit gömda i snö. Då blev jag väldigt glad, för under snön hade både timjan och salvian klarat sig riktigt fint. Så idag blev det färska gårdsörter i maten.

  

Visst låter det nåt det? Men det har inte varit någon gourmetmat på matsedeln idag precis. Dels blev det lunch på en känd snabbmatskedja och till kvällsmaten fick jag äta rester, igen. Potatissoppa, igen. Och även om jag la i lite färska örter från trädgården kände jag att jag fyllt min kvot av rester för ett bra tag. Övriga familjemedlemmar fick pasta och köttbullar (färdigköpta). 

Klimatsmart? Nej, idag får jag nog, trots mina egna örter, underkänt.

En vanlig vecka - onsdag

Idag var inte en vanlig dag med tanke på maten. Här blev det rester till både lunch och kvällsmat (gnocchi med tomatsås och potatissoppa). För det mesta fryser jag ner resterna, då de i mina ögon alltid känns lite tråkiga. Men det funkade väldigt bra, särskilt idag som var en extra trött dag i familjen. Det gick ju väldigt snabbt att få fram maten på bordet. Så rester får läggas till min snabbmatslista. Klimatsmart? Absolut!

En vanlig vecka - tisdag

Har funderat på hur jag ska presentera det jag äter, handlar, slänger etc. på ett bra sätt. Jag vill ju inte definiera i detalj, det blir inte roligt att läsa, men samtidigt vill jag vara ärlig och visa på hur jag gör. Har inte kommit fram till något bra sätt än, så jag kör på som igår.

Frukosten varierar jag inte alls mycket, mackor med smör. Till lunch gjorde jag gnocchi med tomatsås, nästan helt ekologisk. Och innan jag fortsätter ska jag berätta att jag är föräldraledig, så jag är hemma dagtid och kan planera maten lite mer. Men tomatsås och gnocchi är verkligen inte komplicerat att göra, det som tar tid är att hacka lök, skala och riva morötter till såsen samt att gnocchin stjäl lite tid vid kokningen. Nu på kvällen önskades det potatismos med fiskpinnar, så det fick det bli. Fiskpinnarna gjorde jag från grunden.

Hur klimatsmart blev då dagen? Det blev en köttfri dag, med rätt så många ekologiska varor och msc-märkt fisk. Tyvärr blev spillet desto större. Jag tycker det känns lite konstigt att räkna skal från lök, potatis och morötter till slängd mat, för äter någon verkligen det? Men jag borde verkligen investera i en kompost så att jag fick användning av restprodukterna. Vid fiskpinnetillverkningen fick jag också en del över, både äggvita (äggulor hade jag använt till gnocchin), mjöl och ströbröd. Vad gör jag med det, går det att spara? Det finns ju lite fiskrester i allt så det känns inte särskilt användbart.

Att vi tänker annorlunda i familjen kring mat märktes idag då min man undrade om vi inte skulle märka upp kylskåpets hyllor så att en hylla blir "rester" och en hylla till "använd först". Kul att idéer inte behöver komma från någon bok, utan kan vara helt självklara. Ska tillägga att jag läst detta i någon bok, men inte använt mig av just det tipset. Än.

En vanlig vecka - måndag

Den här veckan tänkte jag se hur klimatsmart jag är genom att se vad jag ätit, hur jag handlat, hur mycket jag slängt. Jag ska försöka att inte planera för mycket utan göra som jag gjort de senaste veckorna. Efter veckan ska jag summera hur det ser ut och se vad jag behöver och vill göra annorlunda.

Efter frukost (mackor med smör) tog jag bilen till affären utan att ha något annat ärende än att just handla mat. Dagens mat gick i potatisens tecken, till lunch köttbullar med potatismos och på kvällen blev det potatissoppa där resterna från lunchen (potatismoset) ingick. Förutom mackor, smör, mjölk och nötkött var inga ingredienser ekologiska, men väl svenska. Klimatsmart? Om jag bortser från att jag tog bilen till affären så tycker jag att det var en bra dag ur klimatperspektiv, inte toppbetyg men inte heller underkänt. Med bilen i beräkningen så blir jag underkänd.

Tipset om att använda överblivet potatismos till en soppa fick jag i boken "100 sätt att rädda maten..." av Annica Triberg. Just potatismos tycker jag annars är svårt att göra något med, jag har försökt göra potatisbullar men har inte lyckats särskilt bra.

I affären reflekterade jag över att de svenska, billigare och i min smak ofta godare äpplena fått en undanskymd plats, synd tycker jag. Sen undrar jag om det går att få tag på färsk grönkål nu?

Jag och mina citroner

Jag älskar citroner! Varför vet jag inte, mer än att jag alltid varit väldigt förtjust i sura smaker. Hellre surt än sött (fast kombinationen surt-sött är väl ändå bäst...). Helst vill jag ha citron i allt, om det nu hade passat... Nej, smaken går ju såklart före. Men till fisk, kyckling, potatis, i bakverk, ja, det funkar ju till mycket. Nu undrar ni kanske vart jag vill komma, finns det klimatsmarta citroner? Ja, min dröm är nog att ha ett eget citronträd, även om det med min konsumtionstakt inte skulle täcka mitt årsbehov precis. Men tills jag har ett eget citronträd så lättar jag något på min klimatbelastning genom att köpa ekologiska citroner.

Vilket jag vill rekommendera alla! För det går absolut inte att jämföra smaken på konventionella citroner och de ekologiska. Det finns ingen beska i de ekologiska och är något jag skulle vilja kalla för sur-söta, bästa kombinationen med andra ord! Så har du inte testat än, gör det. Tipsa mig gärna om ditt favoritrecept med citron.

Det är inte så komplicerat

Nu har jag tipsat om en hel del läsning och jag vill att ni ska veta att jag måste kämpa till mig tid för att läsa. Jag vet att jag inte är ensam om det och att det då, när tiden finns, är roligt att kunna få läsa den där boken eller tidningen som samlar damm i bokhyllan. Gör det!! Själv har jag fått lite blodad tand att läsa på om mat och klimat och jag hoppas att lite av det jag lär mig ändå kommer fram här. Så för mig är det ett nöje att få läsa fakta. Jag ska också erkänna att flera av inläggen jag skriver här tar dagar att skriva ner, innan jag känner att jag kan publicera. Ni vet, fem minuter här och fem minuter där. Just nu tänker jag, drömmer jag och snackar jag mat och klimat så det jag skriver här lever jag.

Men!! Det är inte så komplicerat att fixa klimatsmart mat! Så här började jag;
- Följ din filosofi, vad som är viktigt för dig när det kommer till mat och klimat. För det är svårt att förändra något som du kanske inte tror på.
- Hur handlar du? Tar du bilen till affären, kan du gå/cykla/ta bussen eller svänga in på affären på väg hem från jobb/hämtning på dagis/etc?
- Tänk om kring basvarorna. Jag började med ekologiska bananer och ekologisk mjölk, något som går åt i det här hushållet.
- Skriv en handlingslista. Om du inte brukar skriva någon så är mitt tips att börja för att vänja dig vid nya sätt att tänka i affären. Slopa det som inte är i säsong, eller välj kvar/bort livsmedel med omsorg enligt din filosofi.
- Ät mindre kött. Det innebär inte att du ska bli vegetarian, men testa en köttfri dag i veckan.
- Släng inte maten. Är något som gläder både miljön och din plånbok.

Varför går informationen inte fram?

När det gäller mat och klimat så undrar jag varför jag inte hört mer om det här tidigare. Eller har jag bara inte förstått budskapet? Vill jag egentligen inte veta och blundar för informationen jag får? Visserligen är jag inte en person som lusläser tidningar och bara måste titta på nyheterna, tvärtom. Men med mitt skummande av nyheter, det jag får lite så där i förbifarten (och ibland mer medvetet), så är min uppfattning att det är transporterna som är det som kommer få oss i Sverige att minska på koldioxidutsläppen. Har jag rätt? Sen anser jag att vi måste ändra på hur vi transporterar oss själva och där har jag själv en låång bit kvar, men varför hör vi ändå så lite om klimat och mat??

Nu när jag själv börjar läsa på så hittar jag ju massor. Något mycket intressant är regeringens proposition som säger att "matens andel av växthusgasutsläppen uppgår till i storleksordningen 20–25 procent" och "Under våren 2009 kommer Livsmedelverket att lansera projektet ”Miljösmarta matval utifrån kostråden”." samt att "Syftet är att hjälpa konsumenter att göra miljösmarta livsmedelsval." (Här hittar du hela propositionen 2008/09:162 och meningarna här är hämtade på s 115)

Men råden som Livsmedelsverket skulle ge ut stoppades av regeringen. Du hittar många goda råd ändå på Livsmedelsverkets hemsida. T.ex. om maten vi slänger, vet du om att du kan spara en hel månads matkostnad genom att tänka på hur du konsumerar? Samtidigt som du bidrar till en bättre miljö.

Om du är nyfiken på hur konsumtionen i ditt hushåll påverkar miljön kolla in EcoRunner.

Vill igen rekommendera er att läsa den svenska sammanfattningen från världens hittills största tvärvetenskapliga utvärdering av hur kunskap, vetenskap och teknik inom jordbruket kan bidra till en hållbar utveckling. När jag läser denna så förstår jag än mindre varför det inte hörs mer om detta i media och varför våra politiker inte tar upp det.

Mer snabbmat

Nu har jag testat två alternativ till min varmkorv. Båda klarade jag på tio minuter, men då har jag lite hjälp av att ha en induktionsspis. Mitt första alternativ är kräm. Jag gjorde rabarberkräm på rabarber jag fryst ner i somras. Tyvärr har jag har dålig koll på utbudet av färdiga krämer i affären, men det går säkert att hitta bra alternativ. Men kräm är inte så komplicerat att göra. Självklart tar det längre tid än tio minuter om frukten ska förberedas. Jag vill tipsa om äppelkräm nu på vintern om du inte har egna bär hemma.

Det andra alternativet är en superenkel pastasås, som egentligen är en tomatsås till pizza och naturligtvis lika god till pizza (som brukar ta längre tid än tio minuter). Ta och mixa tomatkross med lite god olja, salt och krydda den med valfri örtkrydda kanske smaka till den med lite vitlök eller något annat du gillar. Klart! Koka pasta och du har en god, snabb och enkel rätt. För ett mer klimatsmart alternativ så testa att göra gnocchi, men då blir det inte snabbmat längre.

Sen tipsade Kstina om gröt, mjölk och kokt ägg vilket fick mig att tänka på omelett (hänger ni med?). Här hemma kallar vi det för pannkaka, för då äter alla av den. Men jag har inte testat om den håller för min tio-minuters-gräns än. Sen vill jag också tillägga att jag tycker om att mat får ta den tid den behöver, både vid tillagning men särskilt när den ska ätas. Däremot är det inte alltid så realistiskt med små barn...

Lite mer intressant läsning jag vill tipsa om hittar du här. Svensk sammanfattning av den internationella studien IAASTD, International Assessment of Agricultural Science and Technology for Development – världens hittills största tvärvetenskapliga utvärdering av hur kunskap, vetenskap och teknik inom jordbruket kan bidra till en hållbar utveckling.

Dags att läsa på lite mer

För att lära mig att göra smartare val känner jag att jag behöver läsa på lite mer. Det svåraste är att hitta tiden att läsa. Men genom att ta ett steg i taget kommer jag ju ändå framåt. Nu har jag äntligen tagit mig tid att läsa broschyren "Miljösmarta matval" (som ni hittar här). Här läser jag "Det finns inget produktval som löser alla problem, men miljösmarta matval ger dig möjlighet att påverka de miljöaspekter du tycker är viktigast." Vad bra ändå kan jag tycka, kanske det på ett sätt vore enklare med en enda lösning, men vi människor är så olika. Vad vi tycker och tänker behöver ju återspeglas i hur vi lever.

Sen finns det väl vissa delar i våra val som måste vara samstämmiga för att få de effekter som behövs. T.ex. minska på mängden kött och slänga mindre mat. Men det finns en stor frihet i hur vi väljer att göra det. Broschyren tycker jag ger en bra sammanfattning av villka val vi kan göra. Om du som jag inte hittar tiden för läsning, läs bara rutorna på varje sida.

Ps. Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett  vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Fast i snabbmaten

Det är för väl att jag redan påpekat att det är min strävan att bli mer klimatsmart. För vissa dagar känner jag mig långt ifrån klimatsmart. Särskilt när jag fastnar i, vad jag vill kalla för, snabbmaten. Som idag, söndag, en dag då rutinerna lätt rubbas. För mig är rutiner viktigt när det kommer till mat. Jag är inte så rolig att vara med om jag inte äter regelbundet. Men mer tydligt är det med två små barn i huset, då är det verkligen inte roligt när humöret går ner i botten för att hungern gör sig påmind. Då behöver mat snabbt komma fram, alltså snabbmaten. Min räddning är då antingen mackor eller varmkorv. Och hur ska jag lyckas med att göra varmkorven klimatsmart? Var hittar jag alternativen, dvs få fram mat på fem minuter och som kanske inte är mackor. För ärligt talat är det rätt så ofta jag behöver ta till snabbmaten, minst tre gånger om jag ser till veckan som gått.

En mer långsiktig lösning är naturligtvis att planera menyer, hitta rutiner m.m. Men jag behöver alternativ, när vardagen inte blir som planerat, när orken inte finns och lusten att laga mat helt försvunnit. Helt enkelt något i stil med varmkorv. Ska klura lite och se om jag hittar något alternativ, kom gärna med förslag!

Nu ska jag ta nya tag och se om jag fixar en vecka utan varmkorv, med lite nya snabbmatsalternativ. Jag kom faktiskt genast på några idéer, jag ska bara se om de håller även med trötta hungriga barn runt benen, det är väl det ultimata snabbmatsprovet. Från kyl till bord på mindre än tio minuter är målet!

Grönkålssallad

Idag är jag flitig! Men jag måste få dela med mig av en fantastisk vinägrett som blir väldigt god till grönkål. Receptet kommer från Familyfood, där vinägretten serverats till spenat, vilket är lika gott.

100 g mandlar
1 dl tranbär
1 röd lök
1 msk senap (jag brukar använda fransk)
2 msk vinäger
1 msk honung
1/2 dl rapsolja
salt och peppar
Grönkål, mängd efter smak och behov

Skala och finhacka löken. Blanda senap, vinäger, honung och lök i en skål. Rör ner oljan i en tunn stråle och smaka av med salt och peppar. Grovhacka mandel. Blanda grönkål, mandel och tranbär i en skål och rör ner vinägretten.

Grönkålssalladen står sig mycket bra i kylskåp, så den räcker till många måltider. Jag har också matat på den med ny grönkål, då vinägretten gärna hamnar i botten och det har varit lika gott.

Vegetarisk lasagne

Det jag gjorde idag var en vegetarisk lasagne, som är något av en familjefavorit. Tidigare har jag gjort den med spenat, men bytte ut spenaten mot savojkål. Först hade jag egentligen tänkt att ha grönkål, men det hittade jag inte i affären. Det här räckte till fyra hungriga vuxna, så än har jag inte testat den på barnen.

Tomatsås
3 stora hackade lökar
1-2 msk olivolja
2 burkar krossade tomater (á 400g)
1 kg skalade grovrivna morötter
1/2 - 1 tomatburk vatten
2 grönsaksbulgongtärningar
3 msk tomatpuré
salt
peppar

Savojkålsröra
ca 200 g savojkål
1-2 msk olivolja
ev lite vatten
500 g keso
riven muskot
salt
peppar

lasagneplattor
riven ost

1. Fräs löken i olivoljan, häll på krossade tomater, morötter, buljongtärningar och tomatpuré, späd med vatten (ska inte bli för simmigt). Koka under lock i ca 30 min. Smaka av med salt och peppar.
2. Ta bort den hårdaste delen på nerven. Fräs kålen mjuk i oljan, häll ev på lite vatten och lägg på lock för att få den mjuk och fin. Rör ner keson och smaka av med muskot, salt och peppar.
3. Varva tomatsås, lasagneplattor, savojkålsröra. Avsluta med tomatsås och strö över riven ost. Om tomatsåsen blir väldigt fast i konsistensen så häll över lite mjölk innan den rivna osten.

Tips! Om det blir tomatsås över, krydda den med oregano, rör ner lite creme fraiche och låt koka upp. Rör ner lite hackad persilja efter smak. Nu har du en riktigt god pastasås!

Grönsaker

Fick tipset att gå in på naturskyddsföreningens sida och hittade massor av matnyttigt! Här är en länk till maten. Där hittade jag listor för grönsaker i säsong som du kan få direkt till mobilen, vilket ju kan underlätta i affären. Själv har jag en för gammalmodig mobil, men jag tycker det fungerar bra att skriva små lappar som väl är.

Det finns ju många fördelar med säsongsråvarorna, där den klimatsmarta delen är att inga uppvärmda växthus behövs och maten går att få tag på mer lokalt (finns säkert även fler fördelar). Men något som gläder mig extra mycket är denna information som jag hittade på ovan nämnda sida: "Det är även bevisat att grönsakerna under säsong innehåller mera näringsämnen." Hurra! För frågar du mig är det först och främst viktigast att maten jag stoppar i mig är bra för mig och i andra hand kommer klimatet. Fast ärligt talat här går de ju hand i hand, lättare kan det inte bli.

I år kommer vi att odla mer själva. Det kommer inte räcka till självförsörjning på något sätt, men en bit på vägen. För mig är det lustfyllt att få gå ut i trädgården och skörda det som jag sen ska tillaga. Jag tycker det smakar godare och smaken får vi absolut inte tappa bort i jakten på klimatsmart mat! Men än har jag inte blivit besviken på smaken, tvärtom. Är väl kanske inte min treåring benägen att hålla med om. När jag idag fräste på savojkål  undrade hon vad det var som luktade så äckligt. Visst håller jag med henne, det luktar inget vidare, men smaken är ju något helt annat. Åter till vår egen odling, listan blev rätt så lång, men här är den.

• Potatis
• Morötter
• Lök
• Betor
• Tomat
• Ärtor
• Bönor
• Majs
• Jordärtskockor
• Chili
• Squash
• Sallad
• Grönkål

Jag ska uppdatera när vi kommer igång så får ni se vad som blev verklighet och vilka typer, listan är ju inte särskilt väldefinierad. Och till er som inte har lust/ork/plats att odla på så går det ju att köpa fina råvaror ändå!

Första utmaningen

Det är mycket svårare att minska på mängden kött än vad jag trodde, så det kommer bli en stor utmaning att hitta rutiner för att minska ner på köttmängden. Som jag förstår det bör köttmängden ligga på ca 55 g per dag för att det ska vara hållbart, och jag ligger minst på det dubbla. Måste bestämma mig för antal "köttfria" dagar och vad jag ersätter köttet med.

Min "stora" flicka gillar inte bönor och ärtor (med undantag av färska gröna) och jag vill gärna ha med ärtor och bönor i de vegetariska rätterna. Nu går hon ju på dagis några dagar i veckan så jag får väl planera in de vegetariska dagarna när hon har ätit ett mål där. Kvällsmålet brukar ändå inte vara så populärt. Och skam den som ger sig, någon dag kanske hon till slut gillar bönorna. Fast i ärlighetens namn så gillade jag inte bönor alls när jag var liten, och det var konsistensen som inte gick hem. Så om någon har ett tips är det mycket välkommet!

Ett steg i taget

För att klara av att ställa om till klimatsmart mat tänker jag ta ett steg i taget. Ett av mina första steg var att se om jag kunde få ihop en kasse med enbart ekologiska varor. På min lista fanns både basvaror som lök, potatis, morot och pasta men jag var även på jakt efter kyckling, knäckebröd och hamburgerbröd. Jag hade lite svårt att hitta ekologisk knäckebröd och ost, men efter lite letande och frågande i butik hittade jag det. Det som inte gick att hitta var hamburgerbröd samt lite onyttigheter som fanns med på listan (godis och läsk).

Jag tycker att vissa av de ekologiska varorna var alldeles för dyra i min kasse, som t.ex. lök. Därför kommer jag överväga andra alternativ, som att beställa hemleverans. Här hittade jag några länkar, men det finns betydlig mer. För egen del är det svårt att få varor hemkörda till dörren då jag bor ute i skogen, så jag får se över alternativ som att få det levererat till jobb eller till någon snäll kompis som bor på vägen hem från jobbet.

Nästa steg blir att inventera vad jag faktiskt redan har hemma, så jag kan äta upp det jag har och inte bara köpa nytt.

Välkommen hit

Nu börjar min resa mot att tänka klimatsmart när det gäller mat. Jag tror nämligen att det vi stoppar i oss inte bara påverkar våra kroppar, utan matens resa till vårt kylskåp och skafferi har en påverkan på människor och miljön över hela världen. Egentligen handlar det inte enbart om maten, utan allt vi gör påverkar både människor och miljö. Min tanke är ändå att börja fokusera på just maten och det helt enkelt då det är ett område där jag känner mig trygg. Jag gillar att laga mat och jag gillar att veta var maten kommer ifrån. Min amibition är att här kunna berätta om hur en förändring mot mer klimatsmart mat påverkar mitt vardagsliv och min ekonomi och dela med mig av några tips och idéer på vägen.

I höstas lyssnade jag på Maja Söderberg som föreläste just om den klimatsmarta maten. Det var då jag insåg att jag vill förändra mitt eget synsätt på mat och sträva mot ett mer hållbart förhållningssätt. Som utgångspunkt kommer jag att använda "Sju årstider i Majas kök" där sju klimatpyramider finns presenterade. Läs gärna mer om detta på klimatmat.se. Där finns också sex utgångspunkter för hållbara matvanor presenterade vilka är;

• Utgå från säsongens närproducerade råvaror
• Ät en hållbar mängd kött
• Släng inte maten
• Handla utan bil
• Välj ekologiskt
• Välj fisk från hållbara bestånd

Jag har ingen utbildning inom klimat-mat-frågor men hoppas få lära mig massor under resans gång. Sådär, nu tror jag att jag är redo att starta min resa. Vi hörs!